Pargas Svenska Pensionärer

ARTIKLAR


 

Hälsningar från äldrerådet!

 Nu har äldrerådet sitt första halvår bakom sig. Vi har kommit rätt så bra från våra ”startgropar”, om man bortser från att vi nästan alla är nya ledamöter i rådet. Det har tagit sin tid att sätta sig in i rådets verksamhet. Dessutom har två ledamöter avsagt sig sitt uppdrag under vår korta tid. Det betyder att vi har varit en reducerad styrka.

Arbetet har varit intressant, men också utmanande. Äldrerådet skall ju ta ställning i alla de frågor som berör den äldre befolkningen i hela Pargas och det är mycket från social-och hälsovården och mycket gällande markplanering och dessutom t.ex. Pargas stads strategi för åren 2018-2022 osv. Stadens anställda har välvilligt hjälpt oss att komma i gång med alla svåra frågor. Allra först skrev vi en verksamhetsplan för året 2018. I den finns bl.a. ett gemensamt möte med handikapprådet. Det finns ju många viktiga frågor vilka är gemensamma för båda. 

 Planläggningschef Heidi Saaristo- Helin informerade oss om olika planläggningsprojekt. Hon berättade om Vapparvägens affärskvarter, planerna för Kalkholmen samt Kyrksundsstrandens norra och södra del. Mycket intressanta visioner som vi får ta ställning till sedan när det finns mera konkreta planer.

 Äldreomsorgschefen Gun Siren informerade om åldringsvården. I stort fungerar åldringsvården bra i vår stad.  Det största bekymret är kanske att rekrytera tillräcklig personal till vården. Det är svårt att hitta vikarier. Svårast verkade det vara inom hemtjänsten. Arbetet där har blivit så hektiskt att personalen inte vill orka med sin ”minuttidtabell”. Jobbet blir tungt om man inte kan göra sitt arbete bra utan måste mer eller mindre på skynda på hela tiden.

Vi har pratat mycket om den kommande social-och hälsovårdreformen (SOTE) samt landskapsreformen. Social-och hälsovårdschef Paula Sundqvist informerade om detta. Just nu vet ingen hur det skall bli så vi får vänta och se.

Vi i äldrerådet är mycket bekymrade för digitaliseringen i samhället. Vi har skickat en skrivelse till stadsstyrelsen. I den önskar vi en IT-rådgivare till staden. En rådgivare som kunde cirkulera i alla kommundelar så att man så lätt som möjlig kan nå denne. Placeringsplatsen kunde vara biblioteken eller här i Pargas centrum Seniorrummet. 

Vi har också diskuterat Pargas stads annonsering. Layouten är vacker och passar bra för en skärgårdsstad med blått och vitt. Problemen ändå är att texten är svår att läsa. För små svarta bokstäver i den mörkblåa bakgrunden eller i den ljusblåa bakgrunden vita små bokstäver. Vi har  skickat en skrivelse angående detta.

Sedan har vi kontaktat trädgårdsavdelningen angående bänkar längs vägarna. Fick mycket positivt mottagande och det kom mera bänkar. Samtidigt frågades det om vi har idéer hur man kan utveckla centralparken. Så ta kontakt om ni har idéer.

Det första halva året avslutades med ett gemensamt möte med Kimitoöns råd för äldre och personer för funktionsnedsättning. Kimitorådet bjöd oss dit. Det var ett trevligt möte. Bra att ha kontakter till närliggande kommuner så att man får veta hur de tänker om olika saker. Det är ju så mycket på gång just nu! 

Sirkka-Liisa och Rainer

Äldrerådet i Pargas stad

En pratstund med Sirkka-Liisa Malmlund

Det har gått ett år sedan kommunalvalet. Många har säkert noterat nya beslutsfattare både i fullmäktige och i stadsstyrelsen. Men hur är det med vår kunskap om äldrerådet?

 27 § i kommunallagen stadgar att:

Kommunalstyrelsen skall inrätta ett äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka samt sörja för äldrerådets verksamhetsförutsättningar. Äldrerådet kan vara gemensamt för flere kommuner.

Äldrerådet ska ges möjlighet att påverka planering, beredning och uppföljning inom olika kommunala verksamheter i frågor som är av betydelse för den äldre befolkningens välfärd, hälsa, delaktighet, livsmiljö, boende, rörlighet eller möjligheter att klara de dagliga funktionerna eller med tanke på den service som den äldre befolkningen behöver.

Äldrerådet i Pargas består av medlemmarna Sirkka-Liisa Malmlund ordförande (Pargas svenska pensionärer), Kristina Brander vice ordförande (Iniö pensionärer), Regina Agge (Kårkulla pensionärer), Ritva Karlsson (Eläkeliiton Paraisten yhdistys), Elisabeth Nymalm (Korpo pensionärer), Per Nymalm (Nagu pensionärer), Karl-Johan Palmu (Houtskär pensionärer), Hilkka Söderholm (Eläkeliiton Paraisten yhdistys), Erik Törnqvist (Pargas krigsveteraner), Rainer Wahtera (Pargas svenska pensionärer).Som sekreterare fungerar Åsa Knuts.

 

Ordförande Sirkka-Liisa Malmlund – vem är du?

Jag är en finskspråkig Åboflicka som utbildade mig till sjukskötare och dimitterades 1967. Min första tjänst fick jag genast efter det på Norrgårds sjukhus i Pargas – till min egen förvåning! Mitt modersmål var ju finska medan Pargas var en svenskspråkig kommun. I anställningsintervjun ställdes frågan hur det kom sig att jag sökte tjänsten i Pargas. Jag sade att orsaken berodde på min fästman!

Efter några år specialiserade jag mig på psykiatrisk sjukvård i Åbo finska sjukvårdsinstitut. Den psykiatriska sjukvården på Åboland lydde på den tiden under Ekåsens sjukhus. Hela Åboland var min arbetsplats. Det var mycket samarbete med hälsovårdarna i de olika åboländska kommunerna. . En naturlig följd var att också utbilda mig som arbetshandledare. Då den nya mentalvårdscentralen byggdes bredvid Pargas HVC fick jag som uppgift att tillsammans med den övriga personalen planera och övervaka att nybygget blev en ändamålsenlig och välfungerande enhet till den psykiatriska sjukvården.  De 10 sista åren (1997-2007) innan pensioneringen arbetade jag som vårdchef i Nagu social- och hälsovårdsenhet Grannas.  Arbetet omfattade både åldringshemmet, hemvården, hälsocentralen, tandvården och ambulansen. Grannas var nybyggt och i personalen fanns mycket sjukvårdskunnande från olika områden. Nu gällde det att organisera arbetet så att man kunde utnyttja allas kunnande på bästa möjliga sättet. 

För mig är det en viktig uppgift att få påverka stadens beslutsfattare genom äldrerådet. Alla kommundelar är representerade vilket utgör en bra grund. Vår strävan är att tillsammans med stadens tjänstemän arbeta för de äldres bästa.

 

Vad gör äldrerådet?

Vid vårt första möte 23.1 2018 fastslog vi rådets uppgifter:

Ta initiativ till åtgärder som påverkar planering, beredning och uppföljning av kommunala verksamheter som är av betydelse för den äldre befolkningens välfärd, hälsa, delaktighet, livsmiljö, rörlighet, möjligheter att klara av alldagliga funktioner eller som är viktiga med tanke på den service som den äldre befolkningen behöver.

Utgöra sakkunnigorgan i frågor som gäller den äldre befolkningen, ge utlåtanden till stadens övriga organ. Rådet ska höras i ärenden av särskild betydelse för den äldre befolkningen innan ärendena går till beslutsfattande.

Förutom att rådet har preciserat sina uppgifter i jämförelse med texten i kommunallagen har även beslut fattats om en verksamhetsstrategi:

Verksamhetsplan för äldrerådet i Pargas 2018

1. Vi ger utlåtanden i de ärenden som berör den äldre befolkningen i staden..
2. Vi deltar i arbetsgrupper redan i planeringsskedet där behovet har betydelse för den äldre befolkningen.
3. Vi tar initiativ till åtgärder som är av betydelse för den äldre befolkningen.
4. Vi har som målsättning att bekanta oss med den äldre befolkningens behov i de olika kommundelarna i Pargas (boende, sjukvård, transport samt övrig service).
5. Vi försöker få ut saklig information via lokala media.
6.  Till våra möten kan vi inbjuda en representant som innehar väsentlig information om dagens agenda.
7. Vi förbehåller och vid behov utökar kontakten till den tredje sektorn som t.ex pensionärsföreningarna, Röda korset och Folkhälsan. Särskilt med tanke på kultur- och fritidsverksamhet.
8. Vi försöker skapa ett ömsesidig förtroende mellan den äldre befolkningen, de anställda och de förtroendevalda.
9. Vi bekantar oss i mån av möjlighet med andra äldreråd utanför Pargas gränser. t.ex. Kimitoöns och Raseborgs äldreråd.
10. Vi följer med social-och hälsovårdsreformens utveckling.
11. Vi håller ett gemensamt möte med rådet för personer med funktionsnedsättning.
12. Vi förnyar vår broschyr: Äldrerådet i Pargas

I stadens budget för 2018 ingår ett kostnadsmoment för 6 möten. Vid behov kan antalet utökas.

Äldrerådet arbetar på att staden skall utse en ansvarig tjänsteman med uppgift att följa med rådets utlåtanden så att de når fram till beslutsfattarna. Bl.a. måste stadens annonsering göras tydlig och klar – även äldre personer skall kunna läsa texten!

Behovet av en IT-stödperson är stort och blir ännu större då social- och landskapsreformen genomförs! Seniorum i Pargas centrum utgör en utmärkt samlingspunkt för olika tjänster för de äldre.

Intervju. Kristina von Weissenberg 

Eläkeliitto Paraisten yhdistys firade sina 15 år

Ordförande Mikael Reuter och undertecknad uppvaktade den finska pensionärs-föreningen på deras 15-års fest den 28.11 i Brankis. Vi överräckte föreningens standar med Mikaels uppskattande ord om bl.a. den finska föreningens initiativ till sampromenaden på Pajbacka sportplan i somras. Ordförande Matti Autio lovade att ”experimentet” får en fortsättning.  

Föreningen kom till då det utgick ett påbud av minister Liisa Hyssylä, på den tiden riksdagsman, att göra något för det växande antalet finska pensionärer i Pargas.  Varsinais-Suomen Eläkeliitto saknade en förening här. Året var 2001, Risto Kaanela satte igång och med 18 namnteckningar grundades föreningen den 18.2.2002. Kaanela var sedan ordförande i hela sju år. Medlemsantalet har vuxit med fart; då det t.ex. för sex år sedan var 125 uppgår det idag till nära 300 (285). Verksamheten liknar vår egen: månadsträffar i Församlingshemmet, hobbygrupper för bl.a. handarbete, körsång, vattengymnastik, bowling, utflykter. Man har besökt Tallinn-operan, Näsinneula-utsiktstorn i Tammerfors, Själö mm.    

Festpubliken fyllde salen till sista plats, de var t.o.m. ännu fler än på våra egna månadsmöten. Långborden var festligt dukade i blått och vitt och silvriga bordsdekorationer. ”Suomi 100 vuotta” var med i servetter, flaggor och en Finland-formad pepparkaka vid varje kuvert. Programmet var både högtidligt och spexigt, stämningen avslappnad. Elever från Koivuhaan koulu inledde med körsång ackompanjerade av en grupp med både xylofoner, blockflöjter och slagverk. De 14-16 åriga eleverna (ca 40) spelade och sjöng med inlevelse och bravur och de fick stora applåder. Senare hörde vi Kombis blandade pensionärskör Timangit, ledd av Ami Taulio, i ”Kalliolle kukkulalle” och en sång från filmen ”Täällä pohjantähden alla”.

Den enkla men smakliga matbiten, sallad och skinklåda, dryck ”Kotikalja” på plastflaska, var tillverkad av Axxells elever som även hjälpte till med serveringen, mest pojkar vad jag såg. Programgruppen hade själv satt ihop den fantastiska bordsdekorationen. Efter mera tal och allsång fick vi oss en säregen gymnastikupplevelse. En för festen sammansatt grupp viga(?) herrar genomförde invecklade gymnastiska rörelser, anförda av en energisk dam med militärisk ordergivning. En av sketcherna bestod av ”akankanto” med assistans från publiken. Sista numret utmynnade i en hyllning till Finland efter vissa ordningsproblem - inte så där bara att hitta sin rätta plats. Det var dråpligt och publiken hade det hjärtligt roligt. När får vi sådana programinslag på vår träffar?

Tack för inbjudan och med hopp om fortsatt samarbete!

                                   

                                                Maria Simberg-Sörensen

Hundra år av finlandssvensk språkvård

Mikael Reuter Seniorföreläsning 11.10 2017

Den 6 november 1917 utkom det grundläggande verket för finlandssvensk språkvård. Författaren, Hugo Bergroth, skrev i ingressen bl.a. ”Det hade varit i hög grad önskvärt, att manuskriptet före tryckningen kunnat underkastas en ytterligare revision av kompetenta personer i Sverige. Tidsförhållandena hava emellertid lagt oöverstigliga hinder i vägen för en sådan sista granskning. Jag har dock icke tvekat att framlägga arbetet i dess här föreliggande skick inför offentligheten, övertygad som jag är om att utgivandet av ett ofullkomligt verk i alla fall – tack vare den sakliga kritik det framkallar – är det snabbaste och säkraste sättet att slutligen få till stånd ett fullkomligt.”

Boken Finlandssvenska  Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift har i decennier varit en vägvisare för alla dem som professionellt arbetat med att värna om finlandssvenskan.

Vad menas med finlandssvenska? Med finlandssvenska avses den icke-dialektala svenska som talas och skrivs av finlandssvenskar.

Det finns en hel del variation inom finlandssvenskan, från vårdat och formellt skrift- och talspråk (finlandssvenskt standardspråk) till relativt vardagligt talspråk med inte minst regionala varieteter. Gränsen till vad som ska betraktas som dialekt är förstås omöjlig att dra, men i princip inkluderas alltså de egentliga dialekterna inte i det som här kallas finlandssvenska.

Med finlandism avses ett ord eller uttryck som bara (eller huvudsakligen) används i Finland eller som i vårt land används i en annan betydelse än i Sverige. Vissa språkdrag som brukar betraktas som finlandismer förekommer regionalt eller på annat sätt sporadiskt även i Sverige. Bergroth använde uttrycket provinsialim för sådana ord eller uttryck medan de numera kallas statistiska finlandismer.

Hur skall man se på finlandssvenskan? 
Språkvårdarna har under gångna decennier fått ta ställning till tre olika åsikter om vad vårt  språk är:
-en regional varietet av svenskt riksspråk vid sidan av t.ex. sydsvenskt, västsvenskt och norrländskt riksspråk
-en särskild nationell varietet, en ”natiolekt”, av det pluricentriska (ett språk som talas i flera olika länder) svenska standardspråket
-ett eget språk

Finlandssvenskan definieras som en undergrupp av standardsvenskan. Standardsvenskan räknar med fyra olika regionalspråk: sydsvenska, västsvenska, mellansvenska och norrländska medan finlandssvenskan har tre olika regionalspråk: åländska, sydfinlandssvenska och österbottniska.

Alla ord och uttryck i standardsvenskan är gångbart i Finland medan detta inte gäller våra finlandssvenska ord och uttryck i Sverige.

Språkvård är dock något mer än en jakt på finlandismer!

Tiden före Bergroths Finlandssvenska

En kartläggning av finlandssvenska avvikelser från standardsvenskan gjordes redan i slutet av 1880-talet, bl.a. av Svenska landsmålsföreningen där Axel Olof Freudenthal var en drivande kraft. Diskussionen kring finlandssvenskans status i förhållande till rikssvenskan levde decennium in och decennium ut. Hagar Olsson deltog aktivt i debatten bl.a. i Studentbladet där hon skrev: ”Varför är allt, som i språkligt hänseende skapas här hemma hos oss, av noll och intet värde, ifall det ej sanktioneras i Sverige? Varför måste Sveriges språk ständigt vara och förbli en norm för oss? Vi ha ju vårt eget fosterland, vår egen kultur, varför våga vi ej ha vårt eget språk?”

Bergroth konstaterar i sin bok ”Att vårt finländska modersmål med tiden skall utvecklas till ett särskilt språk, som icke längre kan kallas svenska, behöva vi väl inte under några omständigheter på allvar befara. Skulle så ske, är vår nationalitet i och med detsamma dödsdömd.” Han fortsätter med med skärpa och tydlighet: ”Genom att låta vårt språks differentiering fortgå obehindrat göra vi oss förtjenta av våra stamförvanters i väster ringaktning, och vad värre är, vi riskera att slutligen isolera oss från dem. Skola vi och våra efterkommande tala ren svenska, och det vilja vi väl alla, så måste vi se till att vårt språk utvecklas i samma riktning som Sveriges, och så vitt möjligt i jämbredd med det.”

Han fortsätter med att konstatera att vi regel har anledning att utmönstra ett ord som inte används eller förstås i Sverige och ersätta det med dess motsvarighet i högsvenskan. ”I regel, men icke alltid; ty det finns i vårt språk också sådana provinsialismer som äro verkliga vinningar för språket och som vi därför inte ha skäl att uppgiva; till dem hör t.ex. verben skida för ”åka skidor”(...) kräfta för ”fånga kräftor”.

Bergroth tar också in en jämförelse med trädgårdsskötsel: ”Finlandssvenskans differentiering från högsvenskan är en av förhållandena betingad utveckling, säger man. Det bestrides icke. Märkas bör blott, att när våra trädgårdssängar fyllas av ogräs, också detta är en naturlig utveckling. Men vi rycka upp ogräset ändå.”

I fråga om en författares rätt att använda finlandismer säger Bergroth: ”Tycker en författare sig inte kunna undvara ett visst ord, eller menar han att ett visst uttryck förlänar framställningen en särskild kraft eller en viss avsedd färg, så frågar han nog inte efter om uttrycket är högsvenskt eller finländskt. Och däri gör han utan tvivel rätt. Men en sådan självständighet i fråga om enstaka detaljer låter mycket väl förena sig meden strävan att i allmänhet skriva ren högsvenska. Vi kunna någon gång tillåta oss att skriva finländska av princip; men vi få inte göra det av håglöshet, och vi böra inte göra det av okunnighet.”

Språkvårdarens testamente har inte förlorat sin aktualitet, det lever kvar som en vägvisare för oss finlandssvenskar!

På vilka sätt förändras finlandssvenskan?

Vi talar om aktiv differentiering och passiv differentiering. Den aktiva innebär att finlandssvenskan förändras t.ex. genom självständiga nybildningar eller lån från finskan eller andra språk. Den passiva sker genom att finlandssvenskan hålls oförändrad medan sverigesvenskan förändras genom nyord eller eller ord och uttryck som faller ur bruk.

En positiv differentiering sker då nya ord och uttryck införlivas i språket. En negativ differentiering innebär att ord och uttryck faller ur bruk.

Vad har hänt efter Bergroth?

Boken Finlandssvenska utkom i en andra och sista upplaga år 1928. 14 år senare tillsattes Svenska språkvårdsnämnden i Finland som verkar inom Finlands svenska folkting. Den består av 15 medlemmar och har ett oerhört intensivt nordiskt samarbete i synnerhet gällande tekniska termer.

Statsrådets svenska språknämnd tillsattes 1960 för att säkerställa samordning gällande terminologin i Sverige. Båda dessa nämnder sköter statusvården av vårt språk och är politiskt tillsatta.

Forskningscentralen för de inhemska språken tillsattes 1976 för att år 2012 ersättas av Institutet för de inhemska språken.

Den som är intresserad av språkutveckling kan antingen följa med genom att köpa bl.a. följande böcker:

Svenskt lagspråk i Finland

Stora finsk-svenska ordboken

Finlandssvensk ordbok

De finns också på nätet – bli vän med datorn och läs mera! För att underlätta språkbehandlingen i den egna datorn kan man ta in programmet Svefix med uppdateringar. På det sättet kan man enkelt undvika finlandismer!

2014 utkom Mikael Reuters bok Så här ska det låta. Om finlandssvenska och språkriktighet

Rundradion har haft en svensk språknämnd sedan 1991. Mediespråket stöds genom Språkörat och Mediespråksgruppen.

Finlandismer – hur många?

Ingen kan säga hur många finlandismer det finns, lika lite som någon kan säga hur många ord det finns i svenskan. Finlandssvensk ordbok innehåller ca 2 600 uppslagsord, men där saknas säkert en hel del mer eller mindre ofta förekommande finlandismer, samtidigt som en stor del av dem som finns där är sådana som knappast förekommer i normal sakprosa. SAOL (Svenska akademins ordlista) innehåller omkring 100 000 uppslagsord. Kanske vi vågar säga att finlandismerna motsvarar mellan en och två procent av svenskans ordförråd?

 

 

Nacke och rygg föreläsning 8.3.2017

Seniorföreläsning 8.3.2017. Kati Kallio

Link

Om de otäcka fästingarna

(Inte att förväxla med de trevliga Nagu Festingarna)

Margaretha Gustafssons intressan inlägg om färstingar hittar du här som en powerpoint presentation: Fästingar

Tema på Pargasiternas månadsträff i oktober

Kalkhantering på Boundbirsn i Pargas, augusti 2016

Då Boundbirsn hade fullt pådrag lördagen den 6 augusti var det också fullt drag i kalkugnen. Eldflammornas temperatur steg över 1000°C och kalkstenen var genombränd. Egil fick bevisat att kalkbränning i en liten demonstrationsugn lyckas, vilket sakkunskapen hade ställt sig tveksam till. Men utan eldsjälen Kurt hade det knappast blivit något. Man kan säga att han var mer än arbetsledare, brännmästare och pyroteknisk ingenjör.Läs mera »
Gusse Lauren
30.10.2016 kl. 07:14